Ultralengenden Rune Larsson løp Vintermarathon 50 år etter maratondebuten samme sted

Rune Larsson er først og fremst kjent som ultraløper. Allerede på 1980-tallet løp han 100 km på 6.43.36 og tilbakela 262 640 m i 24-timersløp. Det klassiske ultraløpet Spartathlon vant han i 1987, 1988 og 1993. I tillegg til alle konkurransene har han fullført mange ekspedisjoner. Han har for eksempel løpt USA på tvers, Europa på skrått fra Portugal til Sverige og rodd over Atlanterhavet.

Nå er han blitt 66 år, men løpe- og bevegelsesgleden er fremdeles intakt. Etter at han sist helg fullførte Vintermarathon, forteller han til Kondis:

- Jeg er barnslig glad for dette jubileet. Det betyr mer for meg enn en Spartathlon-seier. Jeg har altså fått være maratonløper så lenge. Riktignok løp jeg ikke maraton hvert år, men jeg sprang ultra, løp over kontinenter, holdt det i gang og sprang nesten daglig.

Rune Larsson på treningstur i forbindelse med ultraløpet Swiss Alpine Marathon i 1996. (Foto: Gar Garåsen)

Pensjonistbeste

Da Rune Larsson debuterte på maraton som 16-åring løp han på 3.04.24. Et halvt århundre seinere ble tida 3.59.31.

– Det er mitt pensjonistbeste, humrer Rune som tidligere i høst løp Helsingborg Marathon på 4.01.37. Persen hans er så god som 2.18.38, satt i Boston Marathon i 1981.

Halvannen måned etter maratondebuten i 1972 begynte Rune Larsson å føre en detaljert dagbok over livet og løpinga.

– Jeg har beskrevet hvor jeg har løpt, så det går å spore løpeturene mine i ettertid. Siden 1. januar 1973 har jeg logga 25 500 mil – eksakt summering gjør jeg ved årsskiftet, forteller han.

100 km 2600 uker på rad

255 000 kilometer på 50 år blir 5100 kilometer i snitt per år, noe som igjen gir nesten 100 km i snitt i uka. Det er intet mindre enn imponerende når det handler om 2600 uker på rad.

Rune Larsson skrev etter jubileumsløpet en krønike om sitt 50-årige maratonliv til svenske Runner’s World. Vi har fått lov til å dele et par avsnitt fra den og tar dem med på originalspråket.

Rune om debutløpet på maraton:
”Gjorde mitt livs bästa och roligaste tävling.”
Så skrev jag i dagboken den 19 november 1972. Jag var 16 år gammal och hade sprungit mitt första maratonlopp. Det var i Vintermarathon och jag kom i mål på tiden 3:04.24. Då kände jag att maratonlöpning skulle bli min sport och tänkte att jag ville hålla på med den livet ut.
...
Nyheten om mitt maratonlopp möttes av stränga förmaningar och domedagsprofetior från åtskilliga vuxna, varav några var idrottsledare. Det jag gjort var inte roligt, sade någon. Jag hade sprungit för att bevisa något, för att skaffa mig själv uppmärksamhet. Maratonlöpning borde förbjudas för ungdomar, klämde man till med, och sa att ingen som springer maraton som 16-åring någonsin kommer att bli något inom löpningen. I alla fall inte något annat än skadad, utbränd och med i förtid utslitna leder.

Rune om jubileumsløpet:
Nu till frågan varför jag blev så barnsligt glad över mina 3:59 i november 2022. Det är ju ett resultat som inte går att skryta med ens i klassen Män 65 där jag nu hör hemma, och där den bäste av mina jämnåriga, Leif Larson, skulle springa ifrån mig med en timma. Men det har inte med tiden som mäts på klockan att göra. Det handlar om tiden som mäts med almanackor – 50 almanackor lagda på rad. Maraton är en mycket krävande distans och jag har behållit förmåga att springa så långt i ett halvt sekel. För mig är det kanske mitt idrottslivs största triumf. Hur många kan skryta med det?

Resultat Borås Vintermarathon

Rune Larsson har ikke bare løpt mye sjøl, han har også heia fram og inspirert mange. Her ser vi han heie på deltakerne i Bislett 24-timers i 2012. (Foto: Kjell Vigestad)

Rune Larsson er også en dyktig skribent og har skrevet en rekke artikler og flere bøker om løping. Løpegleden er alltid sentral.